torsdag 1 september 2011

Min man..

Min man...
Min man hit och min man dit.
Jag säger det hela tiden, så fort jag får chansen.
Kommer ofta på mig själv med att säga "min sambo" och måste därför rätta mig själv.
Min man... känns konstigt, och lite småtöntigt... vuxet på något sätt. Och alldeles, alldeles underbart!
Om det fanns ord för att förklara den känslan.
Men då då krävs ett helt annat alfabet.

Kramar

Inga kommentarer: